Bibelcitat

Denna gång har jag valt att skriva och förmedla om dödstraff och vad bibeln har för tankar om detta.

Synen på dödsstraff är olika mellan Bibelns Gamla testamente och Bibelns Nya testamentet. ven om det i Gamla testamentet finns den tydliga uppmaningen: "Du ska inte dräpa", finns där också en hel del texter som talar om dödsstraff som en självklarhet. Men i Nya testamentet kommer något nytt. Jesus skärper Gamla testamentets lagar och visar på en väg bort från dödsstraff som en hämndmetod, dödstraff räknas som en stor synd idag. I Moseböckerna i Gamla Testamentet finns judendomens lagtexter, där de viktigaste och mest kända är de tio budorden, som gavs av Gud till Mose som en del av överenskommelsen mellan Gud och det judiska folket som hans särskilt utvalda folk. det kan vi läsa i (Andra Mosebok 20:1-18).

Det femte budet som moses fick lyder så här "Du skall inte dräpa", vilket verkar klart och tydligt: det är helt enkelt förbjudet att döda andra människor. Då borde ju dödsstraff också vara förbjudet? Ändå står det på flera ställen i Moseböckerna om olika brott som straffas med döden (t ex Andra Mosebok 21:12-17, 22:18-20).

Om man läser i Gamla testamentets judiska lag är inte att livet i sig självt alltid är heligt, utan snarare att allt liv är en gåva från Gud och därför tillhör Gud. Det är alltså inte tillåtet för en människa att leka Gud genom att själv bestämma sig för att ta en annans liv.

Jesus och dödsstraffet:
Hur skiljer sig Nya Testamentet och kristendomen från den judiska traditionen? Jesus säger i Bergspredikan i Matteusevangeliet att han inte har kommit för att upphäva lagen och profeterna utan för att uppfylla dem (Matteus 5:17-20).

Sedan fortsätter han med att välja ut några av de tio budorden och skärpa dem ännu mer. Det är inte bara förbjudet att döda: det är lika illa att bli riktigt arg på och förbanna en annan människa. Jesus pekar på att alla handlingar börjar i hjärtat och att den som ser på en annan människa med lust eller hat redan i sina tankar har påbörjat handlingen att vara otrogen eller döda: även det är ett fel eller vad tycker ni?

Älska dina fiender:
Vi vet att Jesus sa att du ska älska din fiende, men så är det inte idag, hur skulle världen se ut om man kunde älska sin fiende? skulle allt detta krig och all lidande finnas idag?. I Nya Testamentet står det inte något om att det vid vissa tillfällen skulle vara rätt att döda eller att det skulle vara rätt med krig. Jesus säger att man inte skall värja sig mot det onda, utan älska sina fiender och be för dem som förföljer en (Matteus 5:38-48).

Sanningen är att det inte finns något uttalat stöd för dödsstraffet i Nya Testamentet. Det talas om handlingar som gör att människor förtjänar döden i Guds ögon (Romarbrevet 1:18-32), men den domen kommer i så fall Gud själv att döma ut efter livet här på jorden och det är inte människans sak här och nu (Romarbrevet 2:1).

Gud är rättvis, Gud skulle inte vilja se någon få detta dödstraff, Gud kan bara döma en människa för hans/hennes gärningar. Därför är det synd att vi människor tar lagen i egna händer och dödar osv.


Vår fader lämnar oss aldrig, vart vi än går så finns han med oss, han tänker på oss, men tänkver vi på honom?

Du som har funderat på det här med våld och orättvisor. Tycker du att det känns fel att alltid behöva vända andra kinden till? Du kanske inte vill använda våld, men vill ändå göra motstånd mot orättvisor på nåt sätt? Du kanske har känt dig besviken på Jesus när han säger att vi inte ska värja oss mot det onda? Kanske har du blivit lurad? Kanske har vi alla blivit lurade?

Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. (Matteus 5: 38-41)

Jesus var en stark motståndare mot den romerska ockupationen, men av flera skäl trodde han inte på våldsamt motstånd. Han trodde på kärlekens och inte våldets makt. Dessutom insåg han det lönlösa i att göra väpnat motstånd mot romarrikets enorma armé. Så istället för att bara gå en mil föreslår Jesus att gå två mil. Men är inte att hjälpa armén? Inte alls. Genom att gå den extra milen tar den förtryckte tillbaks initiativet.

Ovan ger Jesus oss tre exempel på ickevåldshandlingar i förtryckande situationer. Vissa av er kanske reagerar på att man utsätter den andre för pinsamhet och obekväma situationer. Men kan personer som förtrycker andra ändra sig i fall de inte känner sig obekväma med dessa handlingar? Nej, det tror jag inte på. Man måste få dem att se det orättvisa i deras handlande, men samtidigt visa att man respekterar dem som medmänniskor för alla är lika mycket värda.

I Nya Testamentet kan man läsa att Jesus ger en annan Gudsbild och ett annat sätt att bemöta sina fiender på. Jesus talar istället för i krigstermer om att älska sina fiender. Han uppmanar sina åhörare att vända andra kinden till om någon slår och att de ska be för den som förföljer dem. (Matteusevangeliet kapitel 5, vers 38-48.) Då han får frågan vilket bud som är störst i lagen säger han: Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Så lägger han till att det finns ytterligare ett bud av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. För mig är detta budskap klart: vi ska kämpa mot det onda, men inte använda samma vapen. Vi ska inte "ge igen ". Den som slår tillbaka gör lika fel som den som startade bråket och det vet vi alla som bär på den kristna tron. Utmaningen är att hitta andra metoder som fungerar. Bevisligen finns det inte någon vinnare i ett krig, enbart förlorare.

Eftersom Bibeln innehåller många berättelser om hur människor har levt under olika tider så berättar den även om krig och våld. Gamla testamentet har en del ingående och jobbiga berättelser kring det. Redan i 1 Mosebok kap 4 vers 1-16 kan vi läsa att människan ganska fort efter att hon vände Gud ryggen mördade en annan människa. Det är inget posivit med detta, utan vi ser hur människan vände ryggen mot Gud

När Jesus kom till jorden hade många människor föreställningar om att han skulle vara en krigsherre som befriade från förtryckare med våld. Istället visade det sig att han var mer som en lidande tjänare. Han tog inte till våld och tog parti för de svaga och förtryckta genom att visa medmänsklighet och kärlek. Till och med de som var hatade och ratade av andra visade han barmhärtighet.

i Bibeln skrivs det inte särskilt mycket om självmord. Därför är det svårt att få en klar bild över vad Bibeln säger om att ta sitt liv. Ordet självmord finns inte i Bibeln men det berättas om människor som tagit sitt liv. Saul i Första Samuelsboken 31:4, Ahitofel i Andra Samuelsboken 17:23, Simri i Första Kungaboken 16:18 och enligt Matteusevangeliet 27:5 tog Judas sitt eget liv.

Det uttalas inte något direkt förbud i Bibeln mot självmord men förhållandet mellan Gud som vår Skapare och människan, gör självmord otillåtet. Det är endast Gud som har rätt att ge och ta människans liv, läser vi av Jobs bok 1:21 så förstår vi.

Vad säger Nya Testamentet om att begå självmord?

Nya testamentet har samma syn på självmord som Gamla testamentet. Paulus säger att människan inte äger sig själv i Romarbrevet 14:7-9 står det. I Första Korintherbrevet 6:19-20 står det att vi skall ära Gud med vår kropp för den är Den Helige Andes tempel. Man skall sköta sin kropp som Kristus sköter kyrkan står det i Efesierbrevet 5:29. I Apostlagärningarna 16:27-28 förhindrar Paulus att fångvaktaren begår självmord. Paulus gör allt för att inte denna fångvaktaren ska begå självmord för att han vet att det är en stor synd,

Nu vill jag skriva om min syn om självmord!

Gud älskar oss med en evig kärlek och han har skapat människan för att vi ska dela kärlek, och han vill inte att något ont skall hända oss. Möter man någon med självmordstankar är det viktigt att bara lyssna och absolut inte lägga en massa skuldkänslor på henne eller honom. Vad vet vi vad denna människa går och bär på, kanske en stor sorg. Det är inte ovanligt att unga människor har sådana tankar, man står mitt i livet, eller varit med om en olycka som har gett en väldigt stora skuldkänslor?.

Det väcker många oroliga tankar i en människa, man börjar tänka Hur skall det gå? Kan jag klara det? Duger jag? Då är det så skönt att tänka att Gud är med en och har allt under kontroll. Han känner mig och accepterar mig. Jag är dyrbar i Hans ögon, Hans ögonsten. Sådant gör i alla fall mig glad och modig att ta nya steg, för man blir aldrig färdig.

En Gud som inte stänger ute
Det finns en dikt av Christina Lövestam som heter Trosbekännelsen och den är underbar!:
"Jag tror på en Gud som är helig och varm, som ger kampglöd och identitet.
En helande Gud som gör trasigt till helt, som stärker till medvetenhet.
Jag tror på en Gud som gråter med mig, när jag gråter så allting är gråt.
En tröstande Gud som kan trösta likt den, som väntar tills gråten gått åt.
Jag tror på en Gud som bor inom mig och som bor i allt utanför.
En skrattande Gud som kan skratta med mig, som lever med mig när jag dör."

En sådan Gud kan jag tro på och en sådan Gud stänger inte ute någon som vill komma in.

Jag får höra väldigt ofta från icke troende dessa ord  " hur kan du dricka alkohol? du är ju kristen? det är en synd"

Finns det ett kristet ideal som kristna ungdomar bara måste rätta sig efter? Eller är det helt okej att gå på krogen, puben eller diskoteket och festa loss? Vissa ser inga som helst problem med att ta ett par öl med polarna, medan andra finner det nästan straffbart. Jesus och hans lärjungar drack vin. Bibeln har inget som helst förbud mot alkohol. Men är det verkligen rätt att supa sig så full så att man ligger och spyr? Vart går gränsen?. Jag tror inte att man är mindre kristen bara för att man går ut på krogen och har det kul, man ska kunna behärska sig självklart men att man går ut och sedan så är man inte lika troende håller jag inte med om. Jag tror inte heller att man är mer kristen om man låter bli. Var och en måste forma sitt eget liv och lyssna till sitt samvete och sedan leva efter det. Det finns ingen kristen mall.

Det står i bibeln att vi inte ska förstöra våra kroppar, som är en gåva från Gud. Att göra något brottsligt är inte heller tillåtet. Alkohol leder till både det ena och det andra, och människan har definitivt bevisat att hon inte klarar av att hantera det på rätt sätt. alkohol är ingen synd i sig. Men den leder till väldigt många synder.

Om man ser till brottslighet så har den också en klar koppling till alkohol. väldigt många brott som sker tex. mord, misshandel m.m så sker det med alkohol i kroppen.

Så, tycker ni att det är synd eller inte? Ja, åsikterna bland kristna går isär. väldigt många menar att det kan vara synd i vissa fall, men i vissa andra fall behöver det inte vara synd.
Om en mamma och pappa dricker ett glas vin till maten behöver inte det vara en synd. Men om mamman eller pappan sedan sätter sig i bilen och krockar på grund av att de druckit vin så kan vindrickandet kanske ses som en synd?

Jag tycker inte att alkohol är någon synd men man ska kunna behärska sig när man är påverkad. En människa ska inte dricka en flaska stark sprit varje dag, då dödar du dina kroppsdelar, på så sätt är det en synd, du skadar din själ.

Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. Galaterbrevet 5:13,14

Paradiset

Vi kristna vet att efter döden väntar himlen det har alla kristna berättat för varandra och tillsammans har man längtat efter kommande underbara eviga dagar då ingen sorg och ingen smärta längre ska finnas. Vi vet att Gud alltid är med oss och kommer att vara med oss före döden och efter döden. Vi tänker väldigt mycket på hur det ser ut där i himlen, hur det känns för oss och vad vi får vara med om vet vi inte. Bibeln berättar en del om livet efter döden men det är i bilder som ett himmelskt bröllop eller en stad full av guld och pärlor. Vi kan bara föreställa oss hur underbart det kommer vara, med all grönt och all musik som änglarna spelar upp, alla kyrk hymner.


Det står inte direkt vad vi skall gör i himlen. Den beskrivs i Uppenbarelseboken, kapitel 21, som ett nytt Jerusalem, ett paradis som Edens lustgård liknande det som Adam och Eva skapades i. Där skall bli ett bröllop - Lammets bröllop, då människorna är som bruden i ett bröllop och Jesus är som brudgummen. Det blir en stor hejdundrande fest. Men något vi absolut inte får glömma är att alla som hamnar i paradiset blir som barn för Gud. Jesus sa, alla barn kommer till mig, det är dem som gör paradiset.


Jag tror och jag vet att ni vet att himlen blir den allra vackraste plats man kan tänka sig, eller häftigaste eller tuffaste, det finns väldigt många ord, bra ord som man kan säga som passar in i paradiset. Alla som kommer dit kommer att få ett evigt liv! Men vad vi skall göra det kan vi bara fantisera om. Kanske får vi uppdrag i andra galaxer eller världar eller vi får syssla med det vi gillar mest. Jesus vet precis vilka utmaningar vi längtar efter och han vet precis vems själ som står i tur för att de goda änglarna ska hämta till vår fader i himlen.

Helvetet

Herrens ord säger i Hebreerbrevet 10: 26-27, ”Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka motståndarna”.

Jesus talar tydligt om både paradiset och helvetet, han säger att varje individ får bestämma sin väg och sina handlingar, människan som följer efter kristus spår, alltså om man är döpt i det heliga vattnet, om man inte bryter om de 10 budorden som Gud gav till Moses, alltså man ska vara syndfri så har man en väl förberred plats i Paradiset och Nya Jerusalem som det talats om i tusen år nu.

Jag har valt att plocka ut lite texter från bibeln samt från personer som har skrivit hur helvetet kan se ut och uppenbarelser som har skett runt om i världen :

• Det fanns två kvinnor som en gång hade varit Kristna systrar på jorden, men de levde inte ett rättfärdigt liv inför Herren. Den ena sade till den andra, ”Du förbannade krake! Det är ditt fel att jag är på denna plats! Du predikade inte ett heligt evangelium för mig! Och eftersom du inte berättade om sanningen [sanningen är Jesus] för mig, är jag nu här i helvetet”! Detta sade de till varandra mitt i eldslågorna, och de hatade varandra på grund av att ingen kärlek, barmhärtighet eller förlåtelse finns i helvetet.

• ”Herre ha nåd med mig, ha nåd med mig! Var snäll och släpp ut mig härifrån bara för en liten stund! Bara en minut”! På mannens bröst fanns en metallplatta med texten, ”Jag är här på grund av stöld”. Gud är rättvis, han sa bryt inte mot lagarna, du får inte stjäla det gjorde denna fördömda man och nu ångrar han sin synd men Gud kan inget göra åt saken.
  

Helveteselden beskrivs som evig (Matt 25:41). Spår av andra föreställningar om de ondas öde, t.ex. som förintelse eller som en tidsbegränsad rening, finns möjligen i en del texter. I Johannesevangeliet och i Paulus brev sägs i allmänhet bara att de icke-troende stannar utanför ljuset eller Guds rike .

En sista sak jag vill skriva om är att alla har en synd, Gud säger: Va inte nyfiken på vad all folk gör, utan förbered din egna väg, den rättvisade vägen, den goda vägen, inte den onda vägen som får dig att hamna i helvetet där du kommer lida och ångra dina synder.




Ett rättvist liv i paradiset?



Eller ett liv med full av ånger och lidande?


Amen!

Jag har alltid tyckt om att diskutera hur livet efter döden är? vad händer när man dör? väldigt många frågor som man har att ställa men väldigt få svar att få tillbaka.


Flera gånger visade Jesus att han hade makt över döden. Om honom själv står det att han har gått ner i dödsriket för att också de döda ska få möta honom.
Och trots att han själv dog på ett kors kunde inte döden hålla honom kvar i sitt grepp. När kvinnorna kom till graven var den tom.

Flera under kring döden gjorde Jesus också. Han uppväckte den enda sonen till en änka och han fick Lasaros att återvända från de döda.
Döden har flera betydelser i Bibeln. Dels finns den fysiska döden när hjärta och hjärna slutar fungera.
Men Bibeln talar också om den andliga döden. Den är värre eftersom den skiljer människan från Gud. Den andliga döden kan man gå in i redan medan man lever. Det är lite dubbeltydigt men det handlar om att vara levande död.
Om den tidens präster och kyrkliga ledare sa Jesus:
"Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som är som vitkalkade gravar. Utanpå ser de prydliga ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och annat orent." (Matteus 23:27)
På utsidan vacker med blommor och rabatter, men på insidan är det bara förruttnat. Att leva så är att vara levande död, att vara andligt död, att inte vilja leva ut det som är gudomligt gott menar Bibeln.

Gamla testamentet talar om dödsriket som ett land eller en stad där de döda vistas som i en skuggtillvaro.
Härifrån kunde ingen återvända, här var det tyst och öde.
Men under århundradena före Kristus började en tanke spira bland rabbinerna om att de döda skulle återuppväckas när Messias kom.
Den föreställningen knyter Jesus  till. Det berättas att han själv steg ner i dödsriket för att hämta upp de döda:
"...och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse." (1 Petrus 3:19)

Vad säger bibeln om döden ?

Hur kan vi möta döden? Vi behöver inte vara rädda om Gud är med oss. Bibeln säger i Psalm 23:4: ”Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. din käpp och stav, de tröstar mig.”

Vad liknas döden vid? Den liknas vid sömn. Bibeln säger i 1 Tessalonikerbrevet 4:13: ”Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp.” Och i Johannesevangeliet 11:11-14

Vad tror ni om livet efter döden?

Jag har länge undrat och kommer alltid att göra det, men ur min åsikt tror jag att döden är ett slut efter väldigt många års lidande. Många har levt ett bra liv med pengar, fest och massa annat kul medans många har levt i fattighet, krig och svält ihjäl av hunger.

I Bibeln står det när ett barn födds till denna värld så ska man sörja, när någon avlider ska man vara glad och dela glädje? Jag fick ett väldigt bra svar från en person som är stark troende i sin religion, han besvarade den frågan med : När ett barn födds till världen så har han först kommit till syndarnas värld, Barnet gråter när han precis födds från sin mor, Varför gråter han? Jo för att han vet att han har kommit till syndens värld, men när en människa dör så dör han med ett leende, och det är för att han har lämnat sin själ till Gud, något alla kommer göra!

Må Gud vara med er amen!

Jag har valt att förmedla en mycket fin historia som är sann baserad och skriven av Lars Björklund

- Jag vill tala med dig för att du är präst, men jag vill att du ska veta att jag tror inte på Gud, men just nu är jag vansinnigt arg på honom, sa mamman vars dotter var svårt sjuk och döende. Prästen Lars Björklund berättar om möten där närvaron är minst lika viktig som att kunna ge svar.
En gång när jag arbetade som sjukhuspräst på barnsjukhuset i Uppsala blev jag kallad till en nioårig flicka som ville prata med sjukhusprästen.
Hennes fråga löd:
- Vad menar Gud med att barn blir sjuka? Själv var hon svårt sjuk i cancer och kämpade med svåra behandlingar.
Jag vågade svara:
- Jag vet inte, hur tror du?

Här ser vi att denna flicka inte visste något om Religionen och Prästen Lars Björklund kunde inte besvara hennes frågor väl.

Lars fortsatte :

Vi fick god kontakt och träffades flera gånger. Jag minns att resultatet av våra samtal blev att vi enades om att Gud i alla fall var på läkarnas sida. På det godas sida i kampen mot det som bryter ner och förstör.
När jag mötte hennes fråga stod jag inför valet att försöka hitta ett svar eller att försöka möta henne där hon var.

Är Gud den som botar alla sjuka?
Ändå måste vi ibland fundera över hur vi föreställer oss Gud. Är Gud den som kan bota alla sjuka och förhindra alla katastrofer men väljer av någon anledning att låta bli? Eller pågår det i skapelsen en kamp mellan ont och gott som en gång Gud ska vinna men än så länge har det inte hänt?

Den senare tanken finns i bibeltexterna. Och i den kampen har vi en uppgift att kämpa för godhet var vi än befinner oss.
Det onda finns och Gud har inte vunnit seger. I alla fall inte den slutgiltiga segern.
Det betyder att tanken på Guds allsmäktighet inte kan tolkas så att Gud har all makt utan så att Gud en dag ska vinna över all ondska.
Under tiden är vi människor hänvisade till en verklighet som kräver vårt ansvar. I mötet med den som har det svårt har vi uppgiften att vara nära. I mötet med lidande har vi uppgiften att försöka lindra. Vi är Guds medarbetare och kampen mot det onda är vår viktigaste uppgift.

Gud är där människan är
Jag tänker mig att Gud är där människan är. På det sättet att det inte finns någon plats i människolivet främmande för Gud. En av de viktigaste bibeltexterna för mig är därför psaltarpsalm 139. Där beskrivs Gud som den som är där jag är. Det står att även om jag bosätter mig ytterst i havet eller bäddar åt mig i dödsriket är Gud där.
Det ger mig en Gudsbild som blir till tröst.
I Johannes första brev står det i kapitel 4: Ingen har någonsin sett Gud, men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss.

Ingen bild av Gud säger allt om Gud. Det betyder för mig att Gud är mer än mina föreställningar om Gud. Det betyder att det vi lär oss om Gud delvis är något som människor har hittat på för att försöka förstå Gud.
Om någon frågar mig så här:
- Tror du på Gud? brukar jag innan jag svarar, fråga:
- Hur ser din Gud ut.
Om den som frågar tänker sig Gud som en gubbe med långt skägg SVARAR jag nej.

Om den som frågar säger att Gud kan bota alla sjuka säger jag också nej. Om den som frågar säger att Gud är kärleken kan jag säga ja, jag tror på Gud. Kärleken är den största makten men kan inte göra allt. Men den kan finnas i allt. Jesus är för mig den tydligaste berättelsen om att Gud är kärlek. Jesus kunde bota, han kunde förlåta synder, men det som gjorde honom till Messias var hans kärlek till alla, också till dem som gjorde honom ont.

Inför de svåraste frågorna är det nog viktigt att vi först och främst vågar ställa frågorna. Sedan att vi ger varandra rätt att fråga och sedan att vi vågar möta varandra också när vi inte kan svara. Det är inte i svaret Gud blir synlig utan i kärlekshandlingen. I mötet.

Den sista berättelsen jag tänker på är en mamma som kom till mig och sa:
(Till historien hör att hennes dotter på fyra år var svårt sjuk och snart skulle dö)
- Jag vill tala med dig för att du är präst, men jag vill att du ska veta att jag tror inte på Gud, men just nu är jag vansinnigt arg på honom.
Hon var arg och kunde rikta den vreden mot Gud. Jag vill säga att det är tillåtet, Vi får vara arga på Gud. Bråka med honom. Fråga vad han menar, osv. Vi ska inte bara finna oss i tanken att Gud alltid vet bäst. En kärleksrelation tål vreden.

Du får vara arg på Gud. Gud överger dig inte ändå. Snarare kan ni komma närmare varandra.

En väldigt fin berättelse och som förklarar väldigt mycket när en Mamma vars till en dotter som är jätte sjuk, hur hon uttrycker sin ilska på Gud.

Änglar i Bibeln
Bibeln berättar om änglar som himmelska väsen invid Guds sida. Ängel betyder budbärare och är alltså Guds sändebud till världen. Änglar sattes för att vakta Edens lustgård så att inte människorna skulle kunna återvända dit efter det att de blivit fördrivna.


En ängel kom till Bileam för att få honom att inte vilja förbanna israeliterna utan i stället välsigna dem. Det var också änglar som kom till Abraham och Sara för att ge dem budet att de äntligen skulle få ett barn som dem hade längtat efter och deras böner hördes så dem fick en uppenbarelse.

Gabriel, Mikael och Lucifer
De tre stora änglarna i Bibeln är Gabriel, Mikael och Lucifer. Gabriel sändes av Gud till Maria för att berätta att hon var utvald till att föda Jesus (Lukas 1:26)

Mikael var ängeln som Gud skickade mot Satan (Lucifer) för att besegra honom "Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken."

Lucifer var denne drake som Mikael segrade över. En seger som innebar att Lucifer inte längre fick vara kvar i himlen: "han som förför hela världen, han störtades ner på jorden" (Johannes Uppenbarelsebok 12:7-9)

Därför kallas "djävulen" för idag Lucifer, han var en av Jesus närmaste änglar med Gabriel och Mikael,

Men väldigt många tror inte på att änglar finns och det har man fått höra från vissa händelser som har hänt, en händelse ska jag ta ifrån Estonia när den sjönk


I en konfirmandgrupp var det flera som var tveksamma. Var fanns skyddsänglarna när Estonia sjönk och flera hundra människor drunknade? frågade de. De tyckte det verkade orimligt att var och en skulle kunna ha en skyddsängel

Med Guds styrka skriver jag och fördjupar jag mig i väldigt många bibel citat. Jag skriver ner mina tankar och väldigt mycket om bibeln, min kärlek till min religion och hur mycket vi bör ta detta på allvar, att lyssna på Guds ord.. Amen